Gräsänkan firar tillfälligt singelskap

..med liten intim förfest, innan personalfesten. Hannah har blivit lovad Caipiriñas och Fisso oliver. Och det kan jag väl för fanken inte misslyckas med. Riksteaterns finest Hasse Paulsson som sitter dygnet runt för att få allt att gå ihop ska få en blandskiva och en finfint gott rött vin. Det dock inte bara av mig, utan av ett helt gäng. Det ni.

Gräsänkan vet nog fanken hur hon ska roa sig ..

.. Imorn: första boxningsträningen.

Demens.

Sa jag att jag älskar Elvis Costello. Sa jag att ingen what so ever har en mer sensuell, rå, närvarande och känslomässigt oslagbar röst? Sa jag att jag har blivit besatt av Elvis Costello. Att jag får abstinens om jag inte hela hela tiden får ha lurar i öronen med Shipbulding ljudande från Ipoden? Sa jag det verkligen?
Sa jag att ingen kan waila så arrogant och kärleksfullt på samma gång som Elvis Costello?

Home alone

Jaha, så kommer man hem efter två dagar av total budget/regleringsbrev/verksamhetsplans/organisationsuppbyggande-fokus, behöver en trygg famn att vila sig mot, och kanske ett glas rötjut och lite vällagad mat, gjord av kärlek, att förtära. Så gör man det (ja, jag vet att man inte ska skriva man när man menar jag, men det blir för sorgligt om jag skriver jag, måste distansiera mig), kommer hem, och vad väntar en? Tystnad, tomhet, mörker och ..you namne what ever you think fits in, in this sad sad sad picture of my present situation.. (återigen, allt för jobbigt att skriva på modersmål- distansiering hjälper mig hålla peppen trots misären).

Maken har dragit mot Dalarna, kylen gapar tom och kall, blommorna i vasen hänger sedan flera dagar döda, och vinet klunkar med sin frånvaro i mitt inre. Det är nödläge helt enkelt. Man undrar med viss skepsism om ens Elvis C kan rädda en nu. Beslutar sig för att helt enkelt inte chansa. Man måste mäkla fred i detta själsligt krigshärjade land, som är ens liv i detta nu.

Tar på sig sin Rudi Heinz-kappa och beger sig mot kommersen. Kommer tillbaka med getost, kantareller, kyckling och cocktailtomater. Och rötjut. Snart börjar Top model. Och Costello ljuder hest, lugnt och närvarande ur högtalarna.

Vänner, man kommer att överleva. Man kommer att möta framtiden med stolthet- med kycklingklubba i handen , getost i mungipan och rödvinsberusad.

Mot Top model-uttagningen. Stoppa mig.

onsdag kväll

onsdag kväll, originally uploaded by Klarajohanna.

Klockan är 21.30 å vi diskuterar regeringens regleringsbrev, budget, nationellt dramaturgiat m m. Vojne vojne.

VÅRHÖST

Höstkänslor på våren, är det verkligen möjligt? Jag kan inte minnas att jag hade några riktiga vårkänslor i våras. Kanske är det därför som jag nu känner mig som en trettonåring som just börjat sjuan.

Å ena sidan är allt som vanligt. Dvs. vardag, längtabortkänslor, åååh-detmåstehända sakerhelatidenförattjagskahållahumöretuppe och så. Å andra sidan däremot känns allt så fantastiskt coolt, för jag kan ju flytta vart jag vill (med Henke), jag kan ju testa mitt personliga projekt, jag känner ju kanske den största bunten svinsköna människor, jag FÅR göra en avdelningsbudget fast att jag inte kan och jag kan waila med i alla låtar jag nånsin kommer att lyssna på om jag vill - OCH DET VILL JAG!

Återigen, om jag får en psykos, hänvisa läkaren till bloggen så faller allt på plats. Hela den mentala kollapsen.

I fuckin´love ´im!

Trodde att inget kunde rädda mig denna dag av fullkomligt jobbhat. Men, jo, Elvis lyckades. Han fick mig att göra budgetar, om än helt felaktiga, fokusera i hur många timmar som helst utan att ens titta upp från skärmen. Han fick mia små hår på armarna att resa sig och tårarna att tränga sig fram i ögonen utan att riktigt göra sig synliga för omgivningen. Elvis är långt ifrån död, och han har inte lämnat byggnaden. Han lever och han är kvar.

För mig finns det bara en Elvis och han är Gud. Jag menar det.

dunk dunk tick tick tack......

Streeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeesssssssssssssssssssssssss!! Fan. Jag har de sjukaste humör-hormon-svängningarna som jorden skådat. Ena sekunden känns det som ingen kan älska som jag (ooof, kommer ni ihåg den låten?)andra ingen som kan hata som jag (just nu Idde Schultz, OK inte hat, men va var det för jävla skitlåt som hon körde på stv i morse. Man ju blir ju förbannad!!), ytterligare en stund senare tror jag att jag ska säga upp mig, för att en timme senare vara beredd att skriva livstids kontrakt. Jag behöver allvarligt hjälp. Min kropp klarar inte av mer nu. Mitt hjärta går i 3234 slag per minut, min hjärna snurrar snabbare än ett jäkla racerbilshjul, och det sjukaste av allt är det inte ens förbränner nå´t, så som kroppen ändå håller på.

Weeeeaaaaaaoooooooooaaaaa- nu ska jag göra 2008 års budget. Alltså den detaljerade, stora, hemska.

30-årsfest...

30-årsfest..., originally uploaded by Klarajohanna.

Adde har som vanligt lagt pannan i djupa väck.. Å fått oss att göra detsamma. Vad ska hända denna dag? Denna redan mytomspunna trettioårsdag för Adde. Just nu sitter vi spända på framtiden i en buss. Iklädda party-hattar.

mamma är här!

mamma är här!, originally uploaded by Klarajohanna.

Härliga tider blir det när mamma är här.

Basket, hockey eller fotboll någon?

Alla sportintresserade, framför allt fotboll, hockey och basket, måste kolla in Sportzonen. En ständigt uppdaterad site, där bland andra Henke skriver för basketdelen. Check it out!

KOMAN BÁ!

OK. Efter fyra dagars helvetesförkylning har i alla fall halsontet släppt nu. Nu är det resten kvar, men mamma är på väg hit från Karlskrona och jag hoppas på att hennes uppenbarelse ska skrämma iväg resten av bakterierna. Och nu menar jag inte på ett dåligt sätt. Utan mer på ett sätt som kvinnor som springer tjejmilen borde kunna göra. Med kondition och muskler. Liksom visa sjukdomen var skåpet ska stå. Att man inte kan hoppa på vem som helst, hur som helst.

Jag ser framför mig att efter en höst på BK Örnen kommer jag kunna skrämma iväg alla former av sjukdomar på långa vägar. Helt själv. LÄTT.

hårdare ammunition!

hårdare ammunition!, originally uploaded by Klarajohanna.

Testade att jobba idag. Gick sådär. Efter ett par timmar på Ikea m familjen Kastås är jag nu helt slut. Inte just därför.. Men en dags arbete tar visst ut sin rätt i förkylnings-tider. Dags att ta till hårdare ammunition. Brandy.

buhu..

buhu.., originally uploaded by Klarajohanna.

För varje timme har det blivit värre. Och nu känner jag mig i ärlighetens namn rätt sänkt. Är detta första riktiga beviset för att hösten är här? Feber, ont i halsen, ont i musklerna å huvudet. Buhu.

HOT

Journalisten Ylva Lagerqrantz är så satans het! Här är en finfin recension som exempel.

Hoppsan

OJ, det blev visst ett par jeans, en kofta, ett par leggings och ett linne. Oj så det kan gå. Men sjukt billigt. Faktiskt.

Ibland, eller rätt ofta..

... får jag glädje utbrott. Igår hade jag en av de bästa jobbdagarna i mitt liv. Effektivt, alla var på bra humör, vi fick saker gjorda, idéer knäcktes titt som tätt och jag åt Henkes laxsoppa till lunch som var helt bedårande.

Och asså, ni ska bara veta vad vi har för produktioner och projekt på G. Ibland måste jag erkänna att det är konstigt att jag inte har mer hybris än jag har. Mycket av de absolut bästa som scenkulturen har att erbjuda producerar vi! VI! Och nu har vi snart stundens bästa band på kroken.

Det är fredag idag. Hanna och jag har gått morgonpromenad på kyligt, men soligt söder. Jag har ätit en himelsk omelett till frukost, och en cappucino efter hos snygg-Lisa på Mosebacke torg. Stötte på Micke och satt i solen och pratade sällskapsspel. Den indiska GI-grytan från igår väntar på mig i kylen, och jag ska inhandla en inspirationsgrej till min dröm/projekt/löfte om förverkligande på lunchen.

Ja, och inte nog med allt detta.. Det är ju för bövelen fredag! Som jag har längtat. Imorn ska jag jobba halva dagen (på kvällen: middag med svärisarna)i Vita bergsparken på det alla måste gå på: The Tiny, Kalle Haglund och Monika & Filippa. Så även söndag.

Det gäller att samla på sig bra humör när det gäller mig, eftersom jag är en jäkla tjur-humörs-svängnings-störd person. Så samla samla samla samla.

Och just det!! Jag träffade Anneli i onsdags! Underbara Anneli som jag inte träffat på år och dar. She´s back!! Yeeehaaa!

Ok. Nu ska jag planera Anbud live.

Vråååål!

En sak som jag verkligen inte INTE gillar är att inte kunna saker. Fine att jag är svindålig på engelska och spanska typ, eller inte kan jordens alla huvudstäder, men jag klarar inte av att stå handfallen inför saker, och framför allt då i jobbet. Nu är det ekonomisystemet som är min fiende. Eller rättare sagt budgetsystemet. Jag försöker förstå- MEN NÄÄÄÄE! Det är visst omöjligt min lilla tomma hjärna! ARGH!Blir galen på riktigt!

Linda blir min räddning för hon är budget-guru. Fast först imorn. En hel natt full av frågor väntar. BUHUU.

I´m ready!

Eftersom jag bor i Sverige. Och eftersom jag vet att Sverige inte är ett soligt land där vintern som kallast har en snitttemperatur på 15 grader, så känner jag att.. Jaa, hösten kan komma. Jag menar den fina, sköna och härliga hösten- den med gula löv, frisk luft, klar himmel och sol. Jag är liksom redo. Och fine, på nätterna kan det väl regna lite om det behövs.

Och tänk svampen! Mmmm. Och grytor, fondue, soppa, rödvin, te och spelkvällar med drinkar.

Som sagt, jag är redo!

streetdans i Vitan

streetdans i Vitan, originally uploaded by Klarajohanna.

I detta nu är det fullt i Vita bergsparken för att Riksteatern har dans i världsklass. Härligt!

Bubbelbubbelbubbelavlyckabubbel

Mitt i sinnesjuk stress fick jag just ett galet lyckorus! Weeeeeeee! Varför- inte en jävla aning.

Men jag är galet kär i min make, stress på jobb kan vara kul, höstmode är roligt och trots att det är ett år kvar till nästa sommar, kan man så smått börja planera kommande semester- för min del bila i USA.

WEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEE!

O´boy

Jag har varit på jobbet i 5,5 timmar nu. Under hela semestern har jag laddat, funderat och peppat mig själv att den här hösten, det här året, den här tiden ska bli förändringens jävla tid. Inte på det där nu ska jag aldrig dricka, äta kött, vara uppe sent, ha mobilen på under helgen eller titta på Tv mer-grejen, utan nu ska jag sluta snacka/drömma och börja göra.

Samtidigt som jag har näst intill fasat för att börja jobba, har det legat en liten nästan osynlig känsla och längtat till tiden då förändringen ska komma. Få sätta fart liksom. Och nu, när jobbet sedan 5.5 timmar är igång, tiden för förändring kommen, kan jag inte annat än att applodera i mitt inre för mig själv. För mitt hopp på mig själv som en doer, och för att jag fortfarande tror att jag skulle kunna göra verklighet av vad jag tänker på om nätterna. Patetiskt. Jag vet det.

Och så är det den här förbannade tröttheten. Hur ska jag ens om jag tvingar mig med de grövsta metoder och de godaste morötterna kunna ha privata storprojekt vid sidan om jobbet? När ska det ske? Jag fattar inte. Fast! Folk har ju t o m. barn och jobbar och det verkar ju funka, i alla fall i de flesta fall. Och visst finns det väl vissa likheter mellan föräldraskap och projektlederi? Nu är det så långt ifrån barn man kan komma som mitt projekt handlar om, men ändå. Fortfarande för att peppa mig själv göra istället för att drömma.

We´ll see helt enkelt. Det är ju bara mitten på augusti än. September är nog ännu bättre som förändringarnas tid. Jag känner det.

Jag känner det.

härliga kärlek

härliga kärlek, originally uploaded by Klarajohanna.

Idag kl 14.30 blev Anna å Andreas man å hustru. Så vackra, så fina, så kära. Nu dricks det bubbel på deras innegård, från vilken denna bild just är tagen. Grattis!

Kolla bilder är romantiskt..

Här finns nu, som alltid, bilder att kolla för den som är nyfiken.

Varje halvår - en fest.

Idag har Henke och jag varit gifta i sex månader. Inget märkvärdigt kan tyckas, men, jo, vi har i princip firat varje månad sedan vi blev tillsammans, så nog är det värt lite extra bubbel vid 6-månaders-bröllopsdagen. Det visar sig att det inte bara är vi som känner så, utan också våra fantastiska vänner Lotta, Micke, Chrille och Sara. Som gav oss en flaska urlyxig Delamotte rosé för 6-månadersdagen, och en skiva med den obeskrivbart fantastiska och sinnessjukt coola sångerskan/konstnären Cibelle.

Jag har aldrig tidigare hört talas om detta under av sväng, röst och knäppa-med-fingrarna-bossa, och utan att jag egentligen tänker på det trippas det på tårna i låtsassambasteg, blandat med utmanande (tror jag själv eftersom jag har lyckan att slippa se mig)och rätt så graciösa (även detta helt klart bara en inre, helt felaktig bild av verkligheten)smygande steg som jag känner är rätt lika balett. Till detta kommer en och annan slängkyss och kanske en liten medsjungning då och då, på låtsasportugisiska.

Så, nu dansar jag vidare på sexmånadersdagen i hopp om lite extra romantik.

Tack sötaste Sara, Chrille, Lotta och Micke! Ni vet precis.

henkes nya karta

henkes nya karta, originally uploaded by Klarajohanna.

Dääämoooonerna.

Vad är det med sista semseterveckan egentligen. Jag har verkligen ångest. Idag är det tisdag och jag har vaknat flera gånger inatt och oroat mig för saker på jobbet. Tillslut vill åttasnåret imorse var jag tvungen att gå upp och kolla mailen. Inget som står och faller med mig som vanligt, och trots detta känns det nästan som att jag hellre går till jobbet än är ledig för att har den ur världen- ÅNGESTEN.

Jag gillar väl mitt jobb? Jag har trott det i alla fall. Men fan, det är ju flera dagar kvar på min lagstadgade ledighet. Ändå känner jag mig urkass för att många har börjat jobba redan. Hey you Luther- Kom inte här och sabba. Leave me alone damnit!

Ikväll är det middag hos Venke, onsdag Parksommar på Skansen, torsdag EM-kval i basket på Frysen, fredag allsång på Debban, lördag bröllop och söndag... dan innan jobbdag. Gulp.