Bröderna Olsson

Bröderna Olsson, originally uploaded by Klarajohanna.

Efter två glas vin på Och himlen därtill är vi nu på Bröderna Olsson för lite köttbullar och vitlöksmos.

Guldgruvan

Guldgruvan, originally uploaded by Klarajohanna.

Visst, det kunde vara jobbigt när det väl skedde, men nu, elva år senare, är det värt alla sura blickar och skymda ansikten av viftande händer. Jessicas och mitt filmande sista året på gymnasiet var aldrig populärt fast fan vilka underbara ögonblick som finns förevigade. Bal, fester, killsnack och matlagning. Har mitt i alla dessa tillbakablickar förstått att jag inte har förändrats ett skit. Allra minst till sättet. Hur det nu ska tolkas. En annan sak är den förbannat sköna känslan av att ha hållhake på alla vi umgicks med. För jag lovar. Ni är med allihop på många olika band. Oh yeah, ni är med. Här är Johan och jag innan balen. Jojo, vi tyckte vi var snygga.

Mota Olle i grind

Jag känner hur det närmar sig. Smyger sig på med ett hest väsande skratt. Halsontet. Men jag ska inte låta mg luras. INte en chans. Jag ska vara frisk.

Bra och effektiv!

Dagen har än så länge varit mycket bra och effektiv. Utsövd och pigg gick jag till jobbet. Eller. Nä. Jag gick verkligen inte till jobbet två mil utanför Stockholm, utan åkte så klart tunnelbana. Men ändå. Piggt och glatt var det i alla fall. Humöret. Väl på jobbet har det verkligen flutit på. INte helt utan problem, men på ett smidigt och effektivt sätt har jag ändå lyckats lösa dom. Jag åt jävligt goda lammfärsbiffar från igår, till lunch, och nu är det snart dags att dra hem.

Ikväll ska jag vara produktiv som fanken och kanske ta en cappuccino på Barista. Det är ändå rätt skönt att det går mot höst om man ända ska vara i Sverige. Det finns ju inbyggt att något annat vore fel. Miljöproblem. Antingen flyttar jag till varmare breddgrader, eller är jag här och accepterar höstens ankomst. Just nu är jag här.

Väx upp!

I eftermiddags mötte jag en gammal bekant från Karlskrona. Eller jag vet inte om det kan kallas ett möte, eftersom vi inte stannade och pratade, eller faktiskt inte ens sa hej. Och det är detta som får mig både full i skratt och irriterad på samma gång. Jag vet att personen såg mig, eftersom våra ögonen möttes en milisekund, när vi var 10 meter ifrån varandra. Jag förberedde mig på att säga hej, och även hälsa på den lille killen som gick brevid; Sonen, som jag vet föddes för kanske 6 år sedan. Vi har förvisso aldrig känt varandra så väl, men nog så mycket för att i alla fal säga hej, eftersom vi har flera gemensamma bekanta. Eller faktiskt, framför allt för att jag vet att vi båda vet exakt vilka vi är, och har varit bekanta i fjorton år.

Å ena sidan skiter jag så klart i att personen plötsligt när vi närmade varandra, började agera förvirrat, som om plånboken var borta, nycklarna, eller kanske något annat viktigt; minnet? Å andra sidan, däremot, blir jag lätt irriterad. Väx upp. Säg hej. Jag är vanligvis inte den hejande typen, brukar köra alla former av "oooh, vad hände här, jag måste nog byta sida av gatan, böja mig ner för att knyta skon, eller varför inte ringa någon?-anledningar" för att slippa hälsa. Men nu. Kanske har jag blivit modigare? För jag blev nästan stött. Samtidigt som jag gick vidare skakande på huvudet.

Argentina, Chris och Glenn

Pallrade mig upp tidigt för att se Argentina ta guld i herrarnas OS-fotboll. Yey! Fantastisk fotboll och fantastiska kommentatorer! Jag tycker att Chris Härenstam och Glenn Strömberg är överlägset de bästa snicksnackarna. Framför allt tycker jag att Härenstam är klockren i sin roll; omacho, intelligent, vågar hålla tyst ibland och låter experten vid sin sida (oavsett vem) vara just expert, utan att för den skull hävda sig själv genom meningslöst blarr, som så många snubbiga kommentatorer gör.

Heja heja. Nu ska bara kvinnliga experter bjudas in lika ofta som killarna, så är jag någorlunda nöjd.

En helg instängd

Denna helgen har jag vigt till att komma igång på riktigt med "projektet". Jag har tackat nej till ALLT som händer denna helgen, och det inkluderar även resa till Gränna för kräftskiva, 35-årsdrink för Anna som fyllde år i tisdags, DK Södras spelning på Debban imorn och Allsången ikväll.

Ibland när jag tänker på det känns det helt sjukt.Vad håller jag på med? Efter en stund känns det hur logiskt som helst. Därefter, när tanken gått några varv i huvudet, blir jag bara förvirrad. Vem tror jag egentligen att jag är? Oavsett, så ska jag ge det en chans. Sen ska jag bli normal. Eller försöka.

Bara så ni vet allihop som jag tackat nej till i helgen, jag tänker på er!

Max Alfred

Lisas svärmor och Max´ farmor beskriver gårdagens stora händelse.

It went something like this:

Lisa watches the late night Olympics, all the while politely asking her husband to stop using her belly as a footrest while she times non-painful contractions five minutes apart. Goes to bed and wakes up at 3:30am and now it HURTS! Husband sleeps through dreaming of comfy, non-complaining footrest. Lisa wakes husband up at 5:30 and threatens to break every bone in his foot if he doesn't keep it off her belly! They decide there's no point in throwing a party if everyone isn't awake so they come over to our house and wake us up. Lisa and jesse leave for the hospital with Lisa blowing her way through every contraction and Jesse wondering if they have a place you can put your feet up at the hospital. The midwife suggests to Lisa she might benefit from floating in the massive spa tub and fills it to the brim. Lisa staggers towards it, decides she has had this baby on board for waaaay long enough and shows it the door. The baby only knocks a few times and rather unexpectedly gets born in the corridor doorway. Jesse suggests they don't waste all that bath water and offers to haul it by bucket to the kitchen so they can boil the macaroni for dinner in it.

Max Alfred Eastman has made his auspicuous entry into the world. His mother is now resting comfortably with her feet up. His brother Pelle is taking a nap dreaming he is still numero uno. Max's placenta is already buried in the garden waiting for his parents to plant a tree over it in his honor. Jesse is asleep dreaming of 14 skantily clad gorgeous thai massuses giving him a footrub. For this brief moment in time.....all is well with the world.

Good mooooorning

Jag har haft en sån himla bra morgon. Cyklade en halvtimme på gymmet, gick hem, kollade in OS-handbollen, duschade, bestämde mat till kvällens middag med Jakob, Hanna, Lars, Frank och Göran. Fixade lite. Gick till bankomaten för att ta ut pengar och stötte på den trevligaste av alla Situation Stockholm-försäljare jag träffat. Tog ut pengar och köpte två tidningar. Gick till kvarterskafét och köpte en latte med låglaktosmjölk och gav bort den ena tidningen. Nu sitter jag på Södran och ska snart ha möte med Emma.

Japp. Det var min morgon. I detalj. Precis vad världen behöver.

Henke och Johanna II

Råkade zappa förbi Rent hus eller vad det nu heter, programmet om människor som lever i hygienisk missär, både med sig själva och i sina lägenheter. Kvällens par hette Henke och Johanna och jag känner mig genast mycket mer entusiastisk över kvällens tvättid.

Yey!

Imorn ska jag (Henke också) få träffa Göran! Jag har inte sett honom, eller för den delen pratat med honom sedan den 1 juli. Hemska tid. Nu ska vi bara komma på vad vi ska bjuda honom på. För självklart blir det middag.

Det kan gå vilt till.

Jag använde shufflefunktionen på Ipoden när jag cyklade på gymmet imorse. Och herre vilket disco det blev. Paula Abdul, Depeche Mode, Aha, Charles Mingus, Mika9, Lisa Nilsson, Jurassic 5 och många fler avlöste varandra i ett minst sagt svettigt virrevarr (fatta hur det låter om jag ska uttala det här ordet. Inte så snyggt. Om någon inte vet så pratar jag en klingande Karlskronadialekt i vilken "r" inte förekommer.)av pulsskiftningar och tonartshöjningar.

Jag längtar redan till imorn!

Grrrrrrh!

Kan de där jävla urusla journalisterna som frågar samma fråga om och om igen men på olika sätt, till utpumpade och besvikna idrottsmän och kvinnor- lägga av! Jag hatar dom. Kanske inte dom som personer. Men dom som fenomen. Fy fan.

Jag- OSberoende

Jag vet inte vad jag ska tänka på när OS är slut. Jag älskar att så fort jag vaknar, sätta på teven och möta människor med andan i halsen som just utfört enormna fyiska prestationer. Det gör liksom min dag lite mindre jobbig. Att gå upp från sängvärmen, sätta på kaffe, kanske gå en morgonpromenad, duscha.. Ja , ni fattar; Det hjälper att se att folk i allmänhet har det fysiskt jobbigare än va jag har. Och att jag nog kan gå den där lilla rundan det första jag gör utan att känna mig överhurtig (som om jag någonsin legat i riskzonen för att vara det). Jag behöver helt enkelt pepp på elitniivå för att röra på mig.

Och så Kallur idag! Bara det.

tjejer

tjejer, originally uploaded by Klarajohanna.

Är på middag med älskade polare från lista. Emma och Petra är mätta, nöjda och glada. Alla vi andra elva också. Länge leve listan.

Levi

Shit, en och en halv månad har gått sedan jag såg honom senast. Då var han en liten, inte så pratglad kille som inte ville bli stor. Ville fortsätta vara liten. Nu efter veckor på sommarlov, utvecklande tid hos farmor och mormor är han som förbytt. OK, inte förbytt, men ni fattar. Något har hänt. Igår möttes vi av honom i trapphuset när vi skulle hälsa på. Han pratade oavbrutet, ifrågasatte, lyssnade på oss "vuxna" när vi pratade och kommenterade sedan vad han tyckte om det han just hört.

Han var långt ifrån en liten kille nu, och att han ska börja skolan på måndag verkar inte vara något som helst problem.

Min gudson är bäst!

Besvikelse

Visst kan man tycka att hans beteende var barnsligt, osportsligt och respektlöst. Men jag förstår Ara Abrahamian. Fy fan vilken jäkla smocka, dansk skalle, slägga i bakhuvudet. Jag vet inget om brottning. Ingenting om att vara svinigt att vara OS-guldmedaljör. Jag fick trots det tårar i ögonen och ont i magen när jag hörde honom berätta om matchen som flera med honom tycker var feldömd och på grund av det berövade Abrahamian finalen. Det är för jävligt med sport.

Skön upptäckt

Jag har aldrig tyckt eller tänkt något om Carl Johan De Geer. Han var inblandad i Tårtan som jag så klart sett repriser av för länge sen, och lika klart fascinerats av. Och ja, han gör konst av olika slag, film typ. Det är så jag har tänkt om jag någon gång ägnat CJDG en tanke. Nu, just hemkommen från en kort men intensiv morgonpromenad, sätter jag på SVT:s morgonteve, och där sitter han i soffan och rekommenderar böcker. Han är så himla skön! Han är det! Bara att han hyllar Maja Lundgren som annars blir hånad av skrivande män för att de inte kan hantera frispråkga kvinnor, som hon. Han berättar upprymt om alla detaljer han gillar och på ett nästan fnissigt sätt lyfter han fram smått och stort i de fem böcker han valt att tipsa om. Jag ska verkligen köpa hans biografi, som är ute nu. Han säger i soffan att saker som hände i hans uppväxt i den skånska adeln, ibland kan verka så bisarra, nu i efterhand, att han inte har kunnat ta med dom, för folk skulle tro att han ljög. Jag ska läsa i alla fall, med eller utan bisarra händelser från en bisarr värld. Förmodligen har alla redan vetat hela sina liv att CJDG är någon man ska ha bra koll på, lite sent, men ändå, så har jag också det. Äntligen.

Joråsåatt

Då är en resa bokad till Buenos Aires. 17 december till 13 januari. Nämeneh, jorå.









WEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEH!

Gimme!

Skulle köra lite detox tänkte jag. Läste att det skulle vara bra. Men det går inte att jobba utan att dricka i alla fall en kopp kaffe. På riktigt! Det är fan helt omöjligt. Grönt te får man dricka. Till och med bör. Enligt detoxproffs på någon sajt. Men komigen. "Jaa, jag sitter här framför datorn och dricker mitt örtte, och visst vi kan boka in ett möte, oj, jag ska bara ta bort en liten algjävel som har fastnat mellan tänderna". Nä, det går inte. Jag tar en kopp nu. Svart. Starkt. Mmm.

Åter på jobbet

Så sitter jag här igen. Vid mitt fönster med utsikt över Hallunda centrum. På min stol. Händerna knapprar på tangentbordet. Och vips. Där kom ett meddelande från Document center om att jag har en faktura att attestera. Precis som vanligt. Lindas mage är mycket större än den var i mitten av juli när jag senast såg henne, Birgitta har fina fräknar på näsan och stämningen är fnittrig och mycket upprymd vid kaffeautomaten. Annars är allt precis som vanligt. Jag vet inte om jag gillar eller ogillar det. Hur snabbt får det gå att komma in i jobbrytmen igen? Fyra veckors ledighet och allt raderat på två minuter? Om ens det. Kanske ställde hjärnan om sig redan på tuben ut mot Hallunda. Förmodligen.

Henke, jag och en miljard andra

Visst blir man glad när Kina sätter trea efter trea?! Ha ha, än så länge jämnt.. Men de blir kanske trötta snabbare än USA. Vi får se hur det går, i denna redan legendariska basketmatch. Henke kommer att ha mer och smartare att säga om matchen, det vill jag lova.

OK, restart.

Det känns plötsligt som höst. Vet inte om det är för att semestern är slut, eller för att det är lite kyligare ute. Jag accepterar i alla fall och tänker att jag nu ska börja om, börja nytt. Faktiskt inte med fokus på vikt, som ju annars är min favoritgrej att börja om och börja nytt med. Nu är det livet i stort som är kärnan. Och nä, det ska inte påbörjas ett nytt liv i form av produktion av bebisar. Alltså, verkligen verkligen inte. Tvärt om. Eller. Ja. Inte tvärt om kanske men. Ja ja, i alla fall inte alls barn. Utan inriktning på mitt eget liv. Drömmar som jag ska försöka förverkliga, planer som ska ros i hamn och pengar som måste sparas. Det kommer att bli tufft, men också spännande. Förmodligen skrev jag ungefär samma sak förra året vid den här tiden, men, varför ge upp? Jag testar i år igen.

Jessicas dag!

Jessicas dag!, originally uploaded by Klarajohanna.

Just nu checkar nog Jessica och Lars in på sitt superlyxiga hotell på Birger Jarlsgatan. Idag ska de umgås, äta älsklingsmat på restaurang, gå på bio och som sagt.. Bo i svit på lyxhotell. På rummet väntar en ny outfit, badbomb och massageolja. jessica fyllde 30 år den 29 juli och denna helg är Emmas och min present till henne. Bilden skickade Lars när de var på väg till hotellet. Och visst ser de peppade ut? Jag har inte sett den växande magen på mer än en månad så kanske är den gigantisk nu- oavsett är både Jes, Lars och lilla L värd ett dygn av härlighet. Ha det härligt!

Fika

Fika, originally uploaded by Klarajohanna.

Njöt av utsikten från kafét på Bryggarberget idag. Jisses vad vackert. I ett soldisigt ljus lyxade vi med både kaffe och kaka. Jag tänker att jag redan sabbat allt vad gi heter denna vecka. Denna semester. Så va fan, lika bra att passa på.

Miss Li

Miss Li, originally uploaded by Klarajohanna.

Är på Stumholmen i Karlskrona och njuter av Cissi, Nour å Maud, Emil Jensen och Miss Li. Alla fantastiska! Regnet hänger i luften, men what the heck.

Båttur i Blekinge skärgård

Båttur i Blekinge skärgård, originally uploaded by Klarajohanna.

Det är från havet Karlskrona ska ses. I morse åkte vi Gåsefjärden från Tjurkö till stan via Aspö, mellan flera små pitoreska öar och skär. Härliga tider! Och så fick vi se några lumpare leka krig också, eller i alla fall marschera. Att det fortfarande finns lumpen. Är det inte lite.. i alla fall småkonstigt? Well well, nu ska det ätas paj.

Sail

Sail, originally uploaded by Klarajohanna.

Ja, så är det det årliga Sailet i Karlskrona. Har just sett Linus och gänget spela och träffat Jonte som klippt av sitt långa hår. Ursnyggt.Linus har även gjort en helt fantastisk tatuering på bröstet. Nu går vi och kollar lite på båtarna. Karlskrona är en förjävla fin stad ändå, som man säger.