Ledsamhet

Det är så fruktansvärt hemskt och ledsamt, det som just nu händer med biståndslegationen Ship to Gaza. Följer det som händer så gott det går.

Två veckor kvar!

Nu är det två veckor kvar tills vi åker till Sverige. Ett år sedan senast och det ska bli så himla himla kul och härligt. Bara att få se alla älsklingar, se hur vår lägenhet har det, vad som hänt på våra hemmagator kring Björns trädgård med omnejd och se alla nytillskott av bebisar i umgängeskretsen. Karlskrona, Öland, Dalarna och Arvika ska också hinnas med.

Jag ska äta: rökt fisk, skaldjur, Västerbottenost, danskt rågbröd, saltgurka, sill, färskpotatis, filmjölk och en jävla massa lakrits också.

Sex veckor har vi på oss.

Usch

Denna veckan har varit en riktigt dålig tränings- och matvecka. Det är ju så lätt att det blir så. Framför allt är det festligheter som sabbar för mig. Att vara trött och bakis är det värsta jag vet, och denna veckan har jag varit det två gånger, vilket gjort att jag inte har varken tränat eller ätit speciellt bra. Nästa vecka ska bli bättre. Mycket bättre!

ps. Men gårdagen var riktigt fin och lammet jag åt.. ojojoj, ljuvligt. ds.

Den där sidenblusen.

I fredag blev jag kär i en lång sidenblus och imorn kanske kanske jag ska få den. För skatteåterbäringen. Den var inte gratis dock. Men den kommer att hålla länge. Hurra!

Gårdagens upptäckt

Jag köpte en svart sidenblus av en gammal tant på en marknad för någon månad sedan. Som en liten nätt tröja i siden, med korta ärmar och figurnära modell, kan man också beskriva den. Hur som helst. När jag kom hem och skulle visa upp den lilla härligheten för Henke, fick jag så klart inte på mig den. Liknande fall finns åtskilla stycken i min historia, eftersom jag oftast inte provar kläder innan jag köper dom (jag vet, jag vet, jag vet, jag vet, så, jag vet). Jag köper av en outgrundlig anledning ofta för små kläder. Självbilden är lite mer positiv än vad verkligheten visar, minst sagt.

Jag blev i alla fall riktigt besviken och har gått och tittat på den där den legat i garderoben varje dag sedan jag köpte den. Igår hade jag garderobsstädning, och tog ut allt, för att vika ihop och lägga tillbaka i fina högar. Jag satt länge på sängkanten med min lilla sidenälskling i handen och tänkte "vafan, hur svårt kan det vara att få in kroppen i den här?", jag höll upp den och såg till min förvåning att "hm den lilla lilla uringningen är faktiskt lite "djupare" på baksidan, där den lilla öglan och den blanka knappen sitter". Vid ytterligare kontroll såg jag att det faktiskt var sömmar för bysten på baksidan. Baksidan var således framsidan, jag provade, och visst passade den! Hurra för att jag inte hann ge bort den, eller fick för mig att klippa lite i den, liknande saker har hänt. Många gånger. Inget går att använda efter att saxen har varit framme.
Hurra för knäppningen fram!

Garderobsstädning

Ååh, jag gillar verkligen inte att städa garderoben, men det behövs. Ojoj, vad det behövs. Det är liksom en stor skillnad på Henkes enda hylla, där allt ligger i oerhört prydliga högar, fint vikt, aldrig slarvigt inslängt. På resterande hyllor, mina, råder det fem av tjugo dagar kaos av det allra grövsta slaget.
Nu är det dags igen, att städa, vika och lägga på hög.

Det långa hårets härlighet

Att ha mittbena och långt hår är det roligaste jag vet. hihihi.

Jobbajobbajobba por favor!

Jag är så förbaskat sugen på att gå till jobbet. Att ha ett jobb att gå till alltså. Jag har också oerhört mycket lust att få lön. Nu är det snart ett år sedan jag hade ett jobb att gå till, och lika länge sedan jag varje månad visste att det skulle komma in nya pengar på kontot. Wohoo. Att jobba hemma är fantastiskt skönt, och att bara jobba strövis och ändå ha råd att leva är fantastiskt, men jag saknar verkligen att tillhöra ett sammanhang. Och som sagt, att få in pengar. Jag är sugen på att snacka skit på lunchen med folk, stressa på morgonen över vilka kläder jag ska ha på mig, få utmaningar som kräver fokus och ger huvudvärk. Visst är det sinnesjukt? Understimulerad hjärna håller på att flippa helt verkar det som.

I mars kommer vi tillbaka till Sverige och då måste jag ha ett jobb. På samma gång som jag är oerhört nervös över hur det ska gå, om jag ens får något jobb, så är jag lite uppspelt. Det är ju väldigt spännande att se var jag kommer att hamna, ja, om någonstans då.

Kan sitta länge länge och fantisera om hur det ska bli, och var, jag får skylla mig själv sen, när jag sitter där en novembermorgon och gråter på sängkanten för att jag är för fet för alla kläder, lönen är slut och jobbigt tråkigt.

Men tills dess fantiserar jag vidare. Jag har visst en blommig klänning på mig, och en Blackberry.

Bör ses.

Igår såg vi the Ghost writer, Polanskis senaste film. Ska inte säga något om den, ni får kolla själva, för den är verkligen verkligen sevärd. Inte minst för att den är väldigt snygg.

Hatar.

Mengud va jag inte gillar när batteriet på datorn är slut innan jag ens hunnit öppna dokumentet jag ska jobba med. Och så sitter jag där med min nyköpta kaffe som ryker lockande bredvid mig, småkakorna som man alltid får vi ett litet fat vid sidan om viskar ät oss ät oss, medan batteriesymbolen blir rödare och rödare.
Inte konstigt att jag aldirg får något gjort. Det är datorns fel alltihop.

Jag har långt hår nu.

Och ingen kan säga emot mig längre. Jag har långt hår. Punkt.

Jag och Buddah drar till la Plata

Nu ska jag strax iväg till la Plata två timmar ifrån Bs As för att träffa Veros syrra och hennes barn. Ska bli kul att se hur de har det och hur de är, eftersom Vero pratar nästan oavbrutet om sina systerbarn och om sin syrra. Upp till besvis! säger jag.

Hösthutter

Det är riktigt kyligt nu för tiden. Kanske fjorton grader ute och med de inte så välisolerade husen blir det lätt lite ruggigt inomhus. Klockan är bara halv fem (16.30) och jag har tänt värmeljus och satt på mig kofta över långärmad tröja. Ni fattar själva. HU! Och fingrarna är stela av köld. Ok, lite överdrivet, men nästan.

Ett beslut så gott som taget

Ja, vi har just haft ett par ljuvliga dagar i Uruguay, promenerat, läst, lyssnat på vind och hav. Precis som på film, fast bättre. Vi har hunnit snacka en del också. Och har kommit fram till att istället för att vänta ut sista minutens beslut från Henkes jobb, fattar vi ett själva. Ett beslut som vi kan förhålla oss till och liksom väja oss vid. Så, vi har bestämt att vi tar delar av vårt pick och pack från Buenos Aires till Stockholm igen till våren. Kanske mars. Jag måste söka jobb. Även om det gör ont i hjärtat att lämna, så vet vi att vi har kvar vår lägenhet här, och kan komma tillbaka dels på semester när som helst och om ngt år även för att bo här igen. Det viktigaste nu är att vi får behålla i alla fall ett fast jobb, som i vårt fall nu är Henkes.

Ja, vuxet och med framförhållning. Men har man en lya i Stockholm och en i Buenos Aires, så har man. Hyrorna ska liksom betalas med eller utan jobb.

morgonljus

Erkänn att det ser rätt skönt ut att sitta med kaffe och jobba på balkongen en söndagsmorgon i maj, som ju i Argentina kan liknas vid svenska november. Höst på det allra bästa sättet. Och sen finns det ju dagar med regn och rusk också. Men inte idag!

Vardagslyx..

..är att ha rosa bling-blingade inneskor signade Sonia Rykiel, när det är lite småkyligt på golvet.

Woohoo!

Nu är boendet klart inför Arvikafestivalen. Fanken va kul. Och första gången på sex år jag besöker utan att jobba, här ska lyxas!
All cred till Larsa som har fixat huset vi ska bo i.

Hurra för China town!

Förutom att China town är fantastisk, fin och härlig så kan man också köpa makirullar på hel bit för 11 pesos (ca 20 SEK), som uppskurna blir ca 15 bitar. Otroligt billigt och grymt när man vill spara pengar men älskar sushi. Jag klappar händerna och studsar upp och ner av lycka bara jag tänker på det.

Early bird

Min nya grej är att gå upp senast klockan 07.00. Förra veckan gjorde jag det för att jag behövde jobba så många timmar det bara gick, och att jag gillar att se solen gå upp precis när jag vaknat, snarare än att gå och lägga mig då. På det här sättet hoppas jag att äntligen kunna få saker gjorda.
Och denna gången menar jag allvar!
Hehe.

Coolast i stan (minst)

Venke la den upp på Facebook, jag slänger upp det här; Sofia i läder och bag-in-box pryder fashionblogg. Få saker slår hennes underbara attityd. Framför allt när man kan tänka sig att hennes stora varma hjärta pickade i trippelslag när fotot togs.
Alltid lika snygg.

Typiskt

Jag har inte alls varit en bra arbetare idag. Eller motionär. Jag har inte fått ur mig tillnärmelsevis så mycket text som jag egentligen behövde, så nu behöver jag gå upp urtidigt imorgon söndag för att ha en chans att klara deadline.

Buhu. Men jag får skylla mig själv som varit så ofokuserad idag. Och igår.
Dålig dålig Johanna.